22 maj 2020

Avsnitt 91: Viktor Säfve



Hur vi behandlar skogen är, liksom hur vi producerar vår mat, avgörande för om vi kommer att lyckas bromsa såväl klimatförändringarna som utrotningen av arter. Med det i ständig åtanke bygger Viktor och Elin Säfve upp en tre hektar stor skogsträdgård i södra Närke, och här berättar Viktor hur de genom hänsynsfull samverkan med ekosystemen odlar ekologisk mat både till den egna familjen och för försäljning. Hör hur de restaurerat granplantager till mångfacetterade lundar med hundratals olika sorters perenna träd och växter, hur de lär av skogen när de utformar sina odlingar, och att många växter kan gå att odla trots att odlingszonen inte tillåter enligt skolboken. Hör också varför de valt bort boskapsdjur i sitt livsmedelssystem, hur de gör för att vara helt självförsörjande på näring till odlingarna, och hur flera olika grenar är nyckeln för att kunna leva på gården. Dessutom får du en massa spännande tips på perenna ätliga växter.

Intervjun spelades in den 3 maj, på länk mellan Göteborg och Åfallet.

När Viktor och Elin köpte marken bestod den till stora delar av granplantager. I programmet berättar Viktor hur de börjat bygga upp ett flertal lundar som mer ska likna naturlig skog.
Växthuset hyser också en skogträdgårdslund och i programmet hör du hur de, utan aktiv värmekälla, lyckas hålla temperaturen där så hög att alltifrån citrus till russinträd kan frodas. 
Virket till bland annat gärdsgårdar och växthus kommer från den egna gården, men Viktor och Elin är noga med att aldrig ta ut mer från skogen än vad ekosystemen klarar.

1 maj 2020

Avsnitt 90: Joakim Seiler



Som ung var han fast besluten att aldrig göra trädgård till sitt yrke – han ville inte riskera att förstöra sitt stora odlingsintresse genom arbetslivets press och krav på effektivitet. Men en tidningsartikel förde honom till restaureringen av trädgårdarna på 1700-talsslottet Gunnebo, och han upptäckte att man som trädgårdsmästare ibland också kan vara en motkraft till rationalitet och kamp mot klockan. Idag har Joakim Seiler jobbat med odling och trädgård i nästan ett kvarts sekel – sedan 2004 som chefsträdgårdsmästare på just Gunnebo slott – och här tar han oss med till slottsträdgårdarna som inte bara återskapats efter 1700-talets ritningar, utan i mångt och mycket också sköts med den tidens redskap och metoder – ett ämne som Joakim också skrivit en avhandling om. Hör om köksträdgårdarna där man idag odlar till restaurangen och som på 1700-talet försåg herrskapet med allt från krusbär till ananas, om lustträdgården där allt levande formas till geometri och arkitektur, och om den engelska parken där målet tvärs om är att efterlikna naturen. Hör också varför man istället för att kämpa mot mossa och maskrosor borde kämpa mot föreställningar om hur en trädgård ska se ut, hur vi med hjälp av lien kan omvandla gräsmattor från gröna öknar till oaser med stor biologisk mångfald, och hur redskap som glömts kvar i dåtiden i vissa fall är bättre att ta med sig in i framtiden än somliga som slentrianmässigt används idag. Sist men inte minst får du veta vad du ska tänka för tankar när du får syn på ett eremitage.

Intervjun är inspelad den 17 april, på Gunnebo slott i Mölndal utanför Göteborg.

Gunnebo slott och trädgårdar, som stod klart 1976, ritades av Göteborgs dåvarande stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg som sommarställe (!) till ett förmöget herrskap. De anställda jobbade troligen med trädgårdarna året om.
I programmet hör du om de många olika sorters växter som fanns i orangeriet på 1700-talet. Vissa självklara, andra - utifrån dagens perspektiv - mer otippade. 
Vissa av gräsmattorna på Gunnebo slås med lie. Det tar inte nödvändigtvis mer tid i anspråk än att klippa, och med rätt teknik och vass egg är det inte så svårt som man kanske kan tro. Dessutom ger det betydligt större biologisk mångfald. 

10 apr. 2020

Avsnitt 89: Maria Svennbeck



Efter 20 år i modebranschen tog hennes miljöengagemang överhanden och hon ville inte längre vara del av ett system som bygger på att få människor att ständigt köpa nya kläder. Under en permakulturkurs fick hon sedan sitt halleluja moment, och här berättar Maria Svennbeck, en av Sveriges få diplomerade permakulturlärare, hur hon idag driver en småskalig ekologisk snittblomsodling, designar gröna miljöer, samt arbetar med stadsodlingar för att visa att mer mat behöver odlas där vi bor. Hör hur hon fick inblick i livet som lantbrukare när hon under uppväxten skickades som sommarbarn till Småland, om insikterna det gav att försöka bli självhushållande på en gård i Uppland, och hur hon odlade orkidéer på väggarna i badrummet när hon bodde på Bali. Hör också hur vetskapen om den konventionella snittblomsindustrins smutsiga baksida fick Maria att själv börja odla blommor för försäljning, vilka sorter hon tycker lämpar sig för småskalig snittblomsodling, och hur täckning, kompost och gröngödsling får hennes växter att blomstra. Dessutom får du veta varför hon bryter mot instruktionerna på fröpåsen så att plantorna blir långa och gängliga.

Intervjun spelades in den 11 februari hos kontorskollektivet Konstjord i Stockholm.

Med sin ekologiska blomsterodling gör Maria uppror mot den konventionella snittblomsindustrin som skadar både miljön och odlarnas hälsa. Hon hoppas få fler att förstå vikten av att välja närodlade ekologiska blommor i säsong.
Foto: Maria Svennbeck
Maria arbetar också som florist och gör växtkonst för att smycka såväl rum som människor. Hon betonar vikten av att inte bara använda ekologiska blommor utan att också skippa miljöskadliga produkter som oasis. 
Att ta vara på resurserna i ens närhet är en viktig del av permakulur, och något som Maria tillämpar i sitt odlande. 

20 mars 2020

Avsnitt 88: Anna Emmelin



I Sverige använder vi i genomsnitt 4000 kvadratmeter åkermark per person för vår matproduktion, vilket är dubbelt så mycket som vi skulle ha om all världens jordbruksmark delades rättvist på jordens befolkning. Detta ojämlika faktum vill man vara med och lösa i Experiment 2000 m2 på Rosendals trädgård, och här berättar Anna Emmelin, expert på hållbarhetskommunikation på Albaeco, hur de utifrån forskning om regenerativt jordbruk illustrerar hur vi kan odla hälsosam mat på ett hållbart sätt – utan att använda yta på andras bekostnad. Hör hur de i sin 2000 kvadratmeter stora modellodling genom väl uttänkta växtföljder – och utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel – odlar mat med målet att det ska räcka till en person året om, hur viktigt det är att skapa lokala kretslopp och stoppa näringsläckaget till bland annat Östersjön, och att en omfattande omställning av såväl jordbruk som matvanor är nyckeln till en hållbar framtid. Hör också hur Anna nu tar med forskningen från sitt tidigare arbete på Stockholm Resilience Centre ut i praktiken, om hennes besatthet av traditionella persiska trädgårdar, och att vetskapen om att det finns gränser för vad planeten tål, också är en möjlighet att få utlopp för sin kreativitet.

Intervjun spelades in den 12 februari i ett av växthusen på Rosendals trädgård.

”Take care of your square”. Rosendals 2000 m2 är en miniatyr av hur ett hållbart odlingslandskap skulle kunna se ut i deras region. De vill nu uppmana oss alla att tänka på hur vi kan ta hand om – och hålla oss inom – våra 2000 kvadrat.
Experimentet är ett nära samarbete mellan forskare, trädgårdsmästare och kockar. Ambitionen är inte bara att maten ska räcka, utan också att så många som möjligt ska tycka att den smakar gott.
Förutom att minska klimatavtrycken med 85 procent jämfört med dagens jordbruk, ska odlingssystemet man använder i 2000 m2 gynna biologiskt mångfald och minska näringsläckaget till Östersjön.

8 nov. 2019

Avsnitt 87: Agnes Larsson Stormgaard



Efter många år i restaurangbranschen kände hon att hon ville veta mer om det som låg på tallrikarna, och hon började gå odlingskurser och praktisera på Rosendals trädgård för att lära sig hur bra råvaror blir till. Idag odlar hon själv fram grönsaker till 80 andelsägare, flera restauranger och den egna krogen Farm, och här berättar Agnes Larsson Stormgaard om det småskaliga Krav-certifierade jordbruk som hon och hennes man Mauritz driver på Karshamra gård i Sörmland. Hör hur de bokstavligen följer grödorna från jord till bord, om utmaningen i att få ett småskaligt jordbruk att gå ihop ekonomiskt, och om målet att jorden de odlar ska må bättre när de lämnar platsen än när de kom dit. Hör också hur de använder rester från öl-bryggning i komposten, hur de byggt sin larvtunnel, och hur olika en gurka kan smaka beroende på i vilket stadium man skördar den. Dessutom får du veta varför de har släpat en tio ton tung fängelsecell till gården.

Intervjun spelades in på Karshamra gård den 23 oktober.

Agnes och Mauritz arrenderar marken på Karshamra gård – totalt odlar de på två hektar uppdelat på tre separata fält. Larvtunnlarna har de som mycket annat i verksamheten byggt av återbrukat material
På gården finns två dammar som förser odlingarna med vatten. Trots god vattentillgång stod de nästan utan en period under den torra sommaren 2018. 
Visionen är att skapa en helhet där det är möjligt att följa maten hela vägen från frö till tallrik. 


11 okt. 2019

Avsnitt 86: Karimeh Choopan



Alla borde från tidig ålder få följa frön från jord till bord och lära sig hur grönsaker blir till. Det tycker Karimeh Choopan som länge kämpade för att förskolan där hon jobbar skulle skaffa en odlingslott. Idag är lotten verklighet, och här berättar Karimeh hur odlingen blivit en självklar del av förskolans vardag och pedagogik. Hör hur barnen är delaktiga i allt från förkultivering och sådd till skörd och matlagning, att en känsla av samhörighet med naturen kan göra det lättare att visa den omsorg, och om lottens lugnande inverkan på barnen. Hör också hur Karimeh själv knöt an till naturen under uppväxten i Iran, hur hon kände sig som ett löv som blåste bort från sitt träd när hon tvingades lämna sitt hemland, och hur en odlingslott hjälpte henne att rota sig under den första svåra tiden i Sverige. Dessutom får du veta vad Karimeh brukar tillaga av olika sorters blast.

Intervjun spelades in den 23 augusti på förskolan Trädgården i Akalla i Stockholm.

Karimeh skaffade själv en lott till förskolan, och lägger även en del av sin fritid på att sköta odlingarna. Hon önskar att kommuner skulle uppmuntra skolor att odla med barnen, och att odling ska skrivas in i läroplanen.
Allt som skördas på lotten används i matlagningen. Varje måndag serveras squashgryta på förskolan.
Varje centimeter av lotten utnyttjas, och blommor och grönsaker växer sida vid sida.

13 sep. 2019

Avsnitt 85: Liselotte Abel



När hon som barn såg hur de vuxna slängde skräp i havet knöt hon handen i fickan. För henne var naturen en kär vän som alltid fanns där när hon behövde tröst och lyssnade när hon inte kände sig hörd. Den har fortsatt att vara hennes trygga famn genom livet, och här berättar Liselotte Abel, idag psykoterapeut, hur den egna erfarenheten av naturens läkande kraft fick henne att, tillsammans med sin man, bygga upp Sörby Retreatcenter – en kursgård med odlingar och terapiträdgård där hon bland annat hjälper människor med utmattningssyndrom att återhämta sig genom grön rehab. Hör hur trädgården är utformad för att fungera i olika stadier av kris, om odlingarna som förser deras Krav-märkta kök med grönsaker, och hur de knutit kretslopp och minimerat anläggningens beroende av fossil energi. Hör också hur Liselottes knutna näve i fickan så småningom blev till mer aktivt engagemang för miljön, hur man som aktivist kan använda sig av Non Violent Communication, och hur svårt – men livsviktigt – det är att få återhämtning i ett samhälle som hela tiden driver på för att vi ska jobba och konsumera snabbare och mer. 

Intervjun är inspelad den 31 juli på Sörby Retreatcenter utanför Falkenberg.

Ett böljande landskap med mycket historia och byggnader som inte var sönderrenoverade. Det var bland annat det som fick Liselotte och hennes man att slå sig ner på platsen för 26 år sedan.

I växthuset trivs inte bara persikoträd och druvor utan också människor, och det används ofta för yoga och umgänge. På gården finns även ett tunnelväxthus som är mer avsett för produktion.

I terapiträdgården finns både designade delar och mer vilda, naturliga områden, liksom platser för både avskildhet och social samvaro. Allt för att passa olika sinnestillstånd och behov.