20 mars 2020

Avsnitt 88: Anna Emmelin



I Sverige använder vi i genomsnitt 4000 kvadratmeter åkermark per person för vår matproduktion, vilket är dubbelt så mycket som vi skulle ha om all världens jordbruksmark delades rättvist på jordens befolkning. Detta ojämlika faktum vill man vara med och lösa i Experiment 2000 m2 på Rosendals trädgård, och här berättar Anna Emmelin, expert på hållbarhetskommunikation på Albaeco och koordinator för experimentet, hur de utifrån forskning om regenerativt jordbruk illustrerar hur vi kan odla hälsosam mat på ett hållbart sätt – utan att använda yta på andras bekostnad. Hör hur de i sin 2000 kvadratmeter stora modellodling genom väl uttänkta växtföljder – och utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel – odlar mat med målet att det ska räcka till en person året om, hur viktigt det är att skapa lokala kretslopp och stoppa näringsläckaget till bland annat Östersjön, och att en omfattande omställning av såväl jordbruk som matvanor är nyckeln till en hållbar framtid. Hör också hur Anna nu tar med forskningen från sitt tidigare arbete på Stockholm Resilience Center ut i praktiken, om hennes besatthet av traditionella persiska trädgårdar, och att vetskapen om att det finns gränser för vad planeten tål, också är en möjlighet att få utlopp för sin kreativitet.

Intervjun spelades in den 12 februari i ett av växthusen på Rosendals trädgård.

”Take care of your square”. Rosendals 2000 m2 är en miniatyr av hur ett hållbart odlingslandskap skulle kunna se ut i deras region. De vill nu uppmana oss alla att tänka på hur vi kan ta hand om – och hålla oss inom – våra 2000 kvadrat.
Experimentet är ett nära samarbete mellan forskare, trädgårdsmästare och kockar. Ambitionen är inte bara att maten ska räcka, utan också att så många som möjligt ska tycka att den smakar gott.
Förutom att minska klimatavtrycken med 85 procent jämfört med dagens jordbruk, ska odlingssystemet man använder i 2000 m2 gynna biologiskt mångfald och minska näringsläckaget till Östersjön.

8 nov. 2019

Avsnitt 87: Agnes Larsson Stormgaard



Efter många år i restaurangbranschen kände hon att hon ville veta mer om det som låg på tallrikarna, och hon började gå odlingskurser och praktisera på Rosendals trädgård för att lära sig hur bra råvaror blir till. Idag odlar hon själv fram grönsaker till 80 andelsägare, flera restauranger och den egna krogen Farm, och här berättar Agnes Larsson Stormgaard om det småskaliga Krav-certifierade jordbruk som hon och hennes man Mauritz driver på Karshamra gård i Sörmland. Hör hur de bokstavligen följer grödorna från jord till bord, om utmaningen i att få ett småskaligt jordbruk att gå ihop ekonomiskt, och om målet att jorden de odlar ska må bättre när de lämnar platsen än när de kom dit. Hör också hur de använder rester från öl-bryggning i komposten, hur de byggt sin larvtunnel, och hur olika en gurka kan smaka beroende på i vilket stadium man skördar den. Dessutom får du veta varför de har släpat en tio ton tung fängelsecell till gården.

Intervjun spelades in på Karshamra gård den 23 oktober.

Agnes och Mauritz arrenderar marken på Karshamra gård – totalt odlar de på två hektar uppdelat på tre separata fält. Larvtunnlarna har de som mycket annat i verksamheten byggt av återbrukat material
På gården finns två dammar som förser odlingarna med vatten. Trots god vattentillgång stod de nästan utan en period under den torra sommaren 2018. 
Visionen är att skapa en helhet där det är möjligt att följa maten hela vägen från frö till tallrik. 


11 okt. 2019

Avsnitt 86: Karimeh Choopan



Alla borde från tidig ålder få följa frön från jord till bord och lära sig hur grönsaker blir till. Det tycker Karimeh Choopan som länge kämpade för att förskolan där hon jobbar skulle skaffa en odlingslott. Idag är lotten verklighet, och här berättar Karimeh hur odlingen blivit en självklar del av förskolans vardag och pedagogik. Hör hur barnen är delaktiga i allt från förkultivering och sådd till skörd och matlagning, att en känsla av samhörighet med naturen kan göra det lättare att visa den omsorg, och om lottens lugnande inverkan på barnen. Hör också hur Karimeh själv knöt an till naturen under uppväxten i Iran, hur hon kände sig som ett löv som blåste bort från sitt träd när hon tvingades lämna sitt hemland, och hur en odlingslott hjälpte henne att rota sig under den första svåra tiden i Sverige. Dessutom får du veta vad Karimeh brukar tillaga av olika sorters blast.

Intervjun spelades in den 23 augusti på förskolan Trädgården i Akalla i Stockholm.

Karimeh skaffade själv en lott till förskolan, och lägger även en del av sin fritid på att sköta odlingarna. Hon önskar att kommuner skulle uppmuntra skolor att odla med barnen, och att odling ska skrivas in i läroplanen.
Allt som skördas på lotten används i matlagningen. Varje måndag serveras squashgryta på förskolan.
Varje centimeter av lotten utnyttjas, och blommor och grönsaker växer sida vid sida.

13 sep. 2019

Avsnitt 85: Liselotte Abel



När hon som barn såg hur de vuxna slängde skräp i havet knöt hon handen i fickan. För henne var naturen en kär vän som alltid fanns där när hon behövde tröst och lyssnade när hon inte kände sig hörd. Den har fortsatt att vara hennes trygga famn genom livet, och här berättar Liselotte Abel, idag psykoterapeut, hur den egna erfarenheten av naturens läkande kraft fick henne att, tillsammans med sin man, bygga upp Sörby Retreatcenter – en kursgård med odlingar och terapiträdgård där hon bland annat hjälper människor med utmattningssyndrom att återhämta sig genom grön rehab. Hör hur trädgården är utformad för att fungera i olika stadier av kris, om odlingarna som förser deras Krav-märkta kök med grönsaker, och hur de knutit kretslopp och minimerat anläggningens beroende av fossil energi. Hör också hur Liselottes knutna näve i fickan så småningom blev till mer aktivt engagemang för miljön, hur man som aktivist kan använda sig av Non Violent Communication, och hur svårt – men livsviktigt – det är att få återhämtning i ett samhälle som hela tiden driver på för att vi ska jobba och konsumera snabbare och mer. 

Intervjun är inspelad den 31 juli på Sörby Retreatcenter utanför Falkenberg.

Ett böljande landskap med mycket historia och byggnader som inte var sönderrenoverade. Det var bland annat det som fick Liselotte och hennes man att slå sig ner på platsen för 26 år sedan.

I växthuset trivs inte bara persikoträd och druvor utan också människor, och det används ofta för yoga och umgänge. På gården finns även ett tunnelväxthus som är mer avsett för produktion.

I terapiträdgården finns både designade delar och mer vilda, naturliga områden, liksom platser för både avskildhet och social samvaro. Allt för att passa olika sinnestillstånd och behov.

16 aug. 2019

Avsnitt 84: Rebecca Malmsköld



Det började i tonåren, under ett besök på Norrvikens trädgårdar. Där och då slogs hon med full kraft av hur trädgårdskonst kan vara ett sätt att förverkliga drömmar, och besöket blev fröet till att hon utbildade sig inom trädgård och träffade sin lika trädgårdsälskande man Staffan. Idag lever de två trädgårdsmästarna i sin egen sagovärld, känd från deras Instagramkonto och boken En trädgård med utsikt, och här berättar Rebecca Malmsköld hur de gått till väga när de skapat den terrasserade trädgården med många olika rum i en sluttning utanför Varberg i Halland. En trädgård som till och med blivit bättre i verkligheten än vad hon kunde föreställa sig i drömmen. Hör hur de till synes omöjliga höjdskillnaderna blev till möjligheter, hur de byggt upp rummen utifrån funktion och teman, och hur de använder sig av kontraster. Hör också om nya boken Arts and crafts för din trädgård, hur rörelsens idéer går igen i både deras trädgård och syn på livet, och att William Morris inte borde reduceras till enbart tapeter. Sist men inte minst berättar Rebecca om sin snittblomsodling och hur den gör det möjligt att skapa buketter utan att stödja den miljö- och människoskadliga blomsterindustrin.

Intervjun spelades in den 22 juli, i En trädgård med utsikt.

Växthuset som Rebecca och Staffan byggt har formats efter tomten – det utgör en pendang till huset och fångar upp trädgården mot åkern.
Den jättelika buxbomen och körsbärsträdet fanns på tomten och fick sätta stilen i ett par av trädgårdsrummen.
Kryddträdgården speglar Rebeccas och Staffans kärlek till Italien. I programmet berättar Rebecca hur man kan skapa medelhavskänsla med växter som faktiskt trivs bra i nordiskt klimat.
Fler bilder från Rebeccas och Staffans trädgård hittar du på Odlarnas Facebooksida.

14 juni 2019

Avsnitt 83: Peter Albrecht



När han bestämde sig för att flytta till landet och börja veganodla för husbehov fick han höra att det aldrig skulle gå. Nu har han odlat mat utan vare sig djur- eller konstgödsel i nio år, och här berättar humanekologen och trädgårdsmästaren Peter Albrecht både om veganodling i allmänhet, och hur han och familjen själva odlar utifrån anti-speciesism på sin gård i skånska byn Vånga. Hör hur alla ingredienser till odlingen kommer från närområdet, om bevattningssystemet där guldvatten blandas automatiskt, och om att odla alltifrån bambu och kastanjer till många olika sorters bönor och nötter. Hör också om strävan att alltid gynna mångfald och alla arters rätt till en plats, att permakultursystem kan bli minst lika effektiva utan boskapsdjur, och hur certifieringarna för veganodling ställer krav på att bygga jorden. Dessutom hamnar vi som ofta i avloppsfrågan och nödvändigheten i att sluta vårt brutna kretslopp.

Intervjun är inspelad den 7 maj hemma hos Peter i Vånga i nordöstra Skåne.

Byn Vånga har en lång tradition av fruktodling, och på tomten finns en gammal äppellund där Peter också börjat plantera in nya träd.
Ätliga perenner är ett viktigt inslag i trädgården. Här finns bland annat flera sorters bambu.
I växthuset som Peter byggt intill husets södervägg är det frostfritt nästan hela året.

31 maj 2019

Avsnitt 82: Fahyma Alnablsi



I barndomens jasmindoftande Damaskus plockade hon gröna plommon i fruktlundarna och målade läpparna kopparfärgade med färska valnötter. Och på familjens gård utanför stan skördades alltifrån oliver till potatis. Här berättar Fahyma Alnablsi om den glädjefyllda känsla för odling och växter som hon bär med sig från uppväxten i Syrien, liksom hur hon idag återigen upplever odlingens positiva inverkan tillsammans med deltagarna på språkkaféet som hon driver på Tensta Konsthall i Stockholm. Hör vilken stor roll språkkaféets odlingslott spelar för såväl språkinlärning som människors välbefinnande, hur odlingen och gemenskapen får Fahyma att känna sig 38 år yngre, och hur hon försöker odla de grödor hon saknar i butiker i Sverige. Hör också hur pilligt det är att skörda linser och kikärtor, om att jobba extra och laga mat på nätterna för att kunna hjälpa familj i hemlandet, och hur Fahymas fina minnen från uppväxten idag också väcker stor sorg över människor och platser som hon förlorat under kriget i Syrien. Dessutom får du veta hur maskrosen, som i Syrien inte bekämpas utan odlas, kan bli till en god maträtt.

Intervjun spelades in den 20 maj, i Tensta i Stockholm.

Tensta fritidsträdgårdar, där språkcaféets odlingslott ligger, är ett av flera koloniområden på Järvafältet i Stockholm.
Fahyma har ett stort förråd av egeninsamlade fröer. 
I programmet får du höra om löktävlingen som pågår mellan ett par av deltagarna på språkkaféet.