Avsnitt 54: Ylva Lundin

För tio år sedan jobbade hon heltid som pedagogisk konsult, och hade inte en tanke på att bli odlare. Men ett telefonsamtal om peak oil 2005 blev till ett uppvaknande för Ylva Lundin och hennes man, och i ett försök att ställa om till ett liv som är mer hållbart har de nu lämnat sin tidigare vardag i staden och startat ett småskaligt diversifierat jordbruk, möjligt att driva även utan olja. Här berättar Ylva hur de sålde sitt radhus, tog med barnen på ett halvårs tågluff genom bland annat Ryssland och Kina, och tidvis bodde i husvagn innan de hittade en gård utanför Alingsås – eftersatt och med mer mark än nödvändigt – men med de övriga kvaliteter som de sökte. Hör om några av punkterna på deras långa att-göra-lista, hur de planerar sin verksamhet enligt permakulturprinciper, och hur de arbetar med sin jord – stenhård och mullfattig efter år av konventionellt jordbruk – för att den återigen ska funka bra att bruka för hand. Du hör också om nödvändigheten i att sälja direkt till konsument för att kunna överleva som småskalig grönsaksproducent, om sichuanpeppar i skogsträdgården, och om att dela på investeringar med andra gårdsägare. Dessutom får du lära dig en hel del om biodling.

Intervjun är inspelad i slutet av juli, på Östängs gård i Västergötland.

Man måste egentligen inte bo på gård för att ha höns och bin - det är djur som går fint att ha även i stan eller i en villaträdgård, framhåller Ylva.

Gårdens många fågel- insekts- och fladdermusholkar gynnar den biologiska mångfalden, samtidigt som de väcker minnen av alla wwoofare som hjälpt till på gården. 

Enligt permakulturtänk ska allt på gården ha flera funktioner. Här har kattungen just hittat ett nytt användningsområde för ramarna till bikuporna.