15 juni 2018

Avsnitt 71: Sara May Kahl



När hon lämnade Dalarna för att gå gymnasiet i Uppsala hade hon inga som helst planer på att flytta tillbaka. Men tio år senare återvände hon ändå till släktgården utanför Falun, och här berättar Sara May Kahl – konstnär, snickare – och bonden i företaget Bonden och Bananen – hur hon insåg potentialen i platsen där hon växte upp och började ta sig an marken som hennes farmor och farfar brukat fram till 60-talet. Hör hur hon bestämde sig för att starta den småskaliga och hållbara grönsaksproduktion som hon tyckte att trakten saknade, om arbetet med att återställa granplantager till jordbruksmark, och hur hon med hållbara material och metoder byggt både växthus, hönshus och boende till sig själv. Hör också om beslutet att strunta i toaletten till förmån för en walk-in closet, hur porslinsblomman som dog samtidigt som hennes farmor nu åter finns på gården, och om funderingarna kring hur klimatförändringarna kommer påverka arbetet som bonde. Dessutom får du veta hur arbetsfördelningen ser ut mellan Bonden och hennes fyrbenta kollega Bananen.

Intervjun än inspelad den 7 juni hemma hos Sara och Bananen på Övre Glamsarvet utanför Falun.

Sara är tredje generationen i sin släkt som odlar på Övre Glamsarvet, men gården finns omnämnd redan på 1500-talet. 

Till skillnad från de flesta nybyggda bostadhus, är hönsens hus byggt i giftfria material, berättar Sara.

Växthuset av gamla fönster byggde Sara till sig själv i 30-årspresent. Det ligger på gaveln till det lilla huset som Sara vinterbonat och gjort till bostad. I programmet hör du varför hon valde att placera växthuset just där. 
.

1 juni 2018

Avsnitt 70: Pella Thiel



Frustrerad över hur den dominerande debatten om klimat- och miljökriser stannat vid hur vi kan lindra symtom, samtidigt som det samhällsbygge som orsakar skadorna fortgår, hittade ekologen Pella Thiel ny kraft i omställningsrörelsen. Utgångspunkten i den är att utforska hur vi kan bygga samhällen bortom den fossila energin, och här berättar Pella hur hon idag arbetar med omställning i både teori – genom utbildning och opinion – och i praktiken genom familjens småskaliga jordbruk på Ingarö. Hör hur gullegrisarna Bettan och Doris hjälper till att bereda marken för odling, om toalösningen som gör att Pella slipper skicka fosfor till Aitikgruvan i Lappland, och om den pengafria puben Glada grisen. Hör också hur odling kan vara en övning i ödmjukhet, om att överge den linjära synen på utveckling för att hitta en hållbar väg framåt, och om Sveriges skeva självbild när det kommer till miljö. Dessutom konstaterar vi att det inte är Pella som är galen utan samhället.

Intervjun spelades in den 23 maj, hemma hos Pella på Skenora gård på Ingarö i Stockholms skärgård.

Navet i odlingarna på Skenora gård är det 100 kvadratmeter stora växthuset. 
 Bettan och Doris gör en insats mot kvickroten innan potatisen tar vid.  
Odlingarna sköts av den lokala omställningsgruppen med Pella och hennes mamma i spetsen. 

18 maj 2018

Avsnitt 69: Tareq Taylor



Han har arbetat på restaurang sedan han var 16, och det är som kock de flesta känner honom – bland annat genom hans många kokböcker och tv-programmet Trädgårdstider. Men Tareq Taylor lagar inte bara till det som andra producerat – privat är han själv en hängiven odlare, och här berättar han hur det kom sig att han – vars tidigare odlingserfarenhet var begränsad till en tunna luktärter på barndomens asfaltsgård – för nio år sedan började förvandla gräsmattorna runt familjens mexitegelvilla till en oas med alltifrån perennrabatter till grönsaksland. Hör om en plantering som uppifrån ser ut som yin och yang, om smakfavoriter från naturen, och om hans fäbless för raps. Hör också om hans ambition att få folk att vistas mer vid sina spisar, om framgången det innebär att ha en restaurang som inte är ett minusprojekt, och om att äta upp det som andra lämnat på tallriken. Dessutom konstaterar vi att hållbart producerad mat inte ska behöva vara en klassfråga.

Intervjun spelades in den 6 maj.

Amadine, amadine, och amadine. Tareq hoppas få se ett bredare urval av potatissorter än så i butikerna framöver.
Bland de många boktitlar som Tareq står bakom finns bland annat Sylta, safta och lägg in – han ogillar matsvinn och är mån om att försöka ta hand om allt som trädgården ger.
Ramslök är en av de många vilda växter som Tareq gärna använder sig av i sin matlagning.

4 maj 2018

Avsnitt 68: William Bailey



Kan några hundra kvadrat grönsaksodling på en asfaltsyta mitt i en stad bli miljömässigt försvarbar och kommersiellt gångbar? För att få svar på det startade William Bailey och hans kompanjon Jonas Lindh Kajodlingen i Göteborg, och här berättar William om drivkraften att visa att mer mat kan produceras i närheten av där den äts och hur de säljer nyskördade grönsaker till privatpersoner och restauranger inom några kilometers radie från sina odlingar. Hör vilka grödor som kan betala lönen för trångbodda asfaltsbönder, om det ohållbara i att ersätta inflödet av mat till staden med ett inflöde av jord och gödsel, och att vi behöver ta oss ur pallkrageparadigmet om stadsodling ska kunna förtjäna sin plats. Hör också om det respektlösa i vitkål för en krona kilot, den avgörande skillnaden mellan att försöka bli självförsörjande på mat genom odling och att försöka försörja sig på odling, och att det som man känner ger livet mening inte nödvändigtvis är det som resulterar i flest lyckorus. Dessutom får du veta hur en säl kan bli det som lockar stadsbor till självplock av sallat.

Intervjun spelades in i Göteborg den 27 april.

De senaste åren har Kajodlingen legat i Frihamnen. Nu ska ytan bebyggas och Kajodlingen flyttar vidare till nästa pir. I programmet berättar William hur de jobbar med att skapa så mobila lösningar som möjligt.  

Nyckeln för att lyckas med kommersiell odling på liten yta är grödor som kan skördas flera gånger per säsong – och att få bort mellanhänder, säger William. 

William vill visa att stadsbonde är en fullt rimlig titel, och ett mål med Kajodlingen är att inspirera fler till att börja odla för försäljning i stan. 

20 apr. 2018

Avsnitt 67: Philippe Hässlekvist



När han var liten var trädgården faderns domän och förbjuden mark. Men lotsad av sin låtsaskompis Monsieur Baboudet bestämde han sig för att bli trädgårdsmästare, och som 19-åring flyttade han från hemstaden Nantes i Frankrike för att bli lärling på en plantskola i Hamburg. Idag har Philippe Hässlekvist (fd Plöninge) varit i yrket i över 40 år, och här berättar han hur det kom sig att han blev köksträdgårdsmästare på Bergianska i Stockholm, liksom om sin privata trädgård och sitt nuvarande arbete med köksträdgården på Fredriksdal i Helsingborg. Hör om en favoritböna som smälter i munnen, vilken gröda som fick en japansk ambassadör att ropa högt av förtjusning i Bergianska, och hur slumpmässiga upptäckter genom historien gett oss helt nya grödor. Hör också vad Philippe, som skrivit boken Den goda jorden, ser som den perfekta sammansättningen mellan lera, sand och mull, hur han innan det blev hett odlade 170 olika sorters chili, och hur det kom sig att han blev dubbad riddare av chilisorten Espelette. Dessutom konstaterar vi ännu en gång att den ultimata gödseln stavas gräsklipp.

Intervjun är inspelad den 10 april, i ett lusthus på Fredriksdal museer och trädgårdar i Helsingborg.

Fredriksdal är uppbyggt kring en herrgård från 1700-talet och består idag av 32 hektar med alltifrån rosarium och djurgårdar till en stadsdel ditflyttad från centrala Helsingborg.  
Philippe är lite av en sortnörd och bjuder i programmet på många spännande sorttips.
Köksträdgården som Philippe ansvarar för består av både en historisk och en modern del.

6 apr. 2018

Avsnitt 66: Bella Linde



Ett besök i trädgården som var Bonnierfamiljens skafferi under andra världskriget fick henne att anlägga djupbäddar vid torpet i Södermanland och skriva Rätt ur jorden – en handbok i självhushållning som också blev hennes egen lärobok. Här berättar Bella Linde – journalist och en av rösterna i podcasten Grönsakslandet – om rädslan som gjorde henne till odlare på allvar – och om tryggheten som kommer med kunskapen om hur man odlar sin egen mat. Hör hur hon idag försörjer sig och sin familj med egenodlade grönsaker fem månader om året, hur mycket yta man beräknas behöva för att odla all sin föda själv, och att man som odlare – tvärt emot vad vi blir itutade – inte behöver köpa en endaste grej. Du hör också om sommarhöns, en mamma som gjorde qigong under ett manchuriskt valnötsträd, och hur Bella ropade ut sitt DIY-budskap mitt i den hysteriska kommersen på mässan Nordiska trädgårdar. Dessutom får du veta vad du ska göra med alltifrån tunnslitna örngott till trasiga strumpbyxor.

Intervjun är inspelad hemma hos Bella på Södermalm i Stockholm den 24 mars.

Har Bella begravt någon, eller vad är det för kulle hon har på den lilla odlingslotten utanför sin lägenhet i Skanstull? Svaret får du i programmet.
När Bella får vitlöksångest av alla flätor i sociala medier kan hon kontra med sina piennolotomater. För den som bor i lägenhet är det guld värt med allt som kan lagras i rumstemperatur.
I odlingsvärlden råder nästintill delningsekonomi och får man för många tomatplantor är det bara att byta bort dem, till exempel mot ett växthus...

23 mars 2018

Avsnitt 65: Josefina Oddsberg Gustafsson



Humletatueringen som hon skaffade som 18-åring var möjligen ett tecken på vad som komma skulle, men det var inte förrän ett drygt decennium senare som insekter blev hennes fokus på allvar. Här berättar Josefina Oddsberg Gustafsson hur hon i 30-årsåldern lämnade mediebranschen för att utbilda sig till biolog och hur en promenad i nationalstadsparken ledde fram till att hon och en kompis startade Bee Urban – ett företag som jobbar för biologiskt mångfald i urban miljö och som idag ligger bakom en mängd odlingar och bikupor i både Stockholm och andra städer. Hör hur deras idé först bara stöttades av ”friends, fools and family” men sedan blev så populär att de nu säger nej till fler kupor i innerstaden, om deras takodlingar på kontorshuset Garnisonen, och om arbetet med att få lantbrukare att plantera bigrödor. Du hör också varför så många pollinatörer har det tufft, hur du kan göra för att stötta vilda bin, och varför biodling är bra om man behöver varva ner. Dessutom får du veta varför stadshonung ofta är extra smakrik.

Intervjun spelades in den 26 februari vid Bee Urban Evolution Lab i Garnisonen i Stockholm.

På ett tak på Garnisonen skapar Bee Urban ett labb där de ska testa och demonstrera olika odlingsmetoder. De har bland bäddar för ätbart och snittblommor. 

På taket bygger de också ett uterum för odling och evenemang - i programmet berättar Josefina om de utmaningar som det inneburit att anlägga en takodling på en K-märkt fastighet. 

En del vilda biarter är redan utrotade och många andra är hotade. Så tänk gärna på bina när du planerar din odling.