16 okt. 2020

Avsnitt 94: Viveca Mellegård


De trädgårdar som skapades i det persiska riket kom att bli tongivande inom trädgårdsarkitekturen, och en designförebild tros vara den trädgård som kejsar Cyrus den store lät anlägga omkring 550 f.Kr. vid sitt palats i Pasargadae i nuvarande Iran. Forskaren och filmproducenten Viveca Mellegård, aktuell med essän Troubled Paradise: The Persian Garden in Post-Islamic Revolution Iran, berättar här om huvuddragen i den persiska trädgårdskonsten, men också om den första trädgården i hennes eget liv – den muromgärdade och trygga oas i Teheran där hon lekte som barn. Hör om 3000 år gamla kanalsystem, hur den persiska trädgården kommunicerar med alla våra sinnen, och om länkarna till islam, zoroastrism och bilden av paradiset. Hör också hur trädgården kan utgöra skydd – både mot ett tufft klimat och en tuff regim, hur skyskrapor tagit över trädgårdarna i Vivecas barndomskvarter, och hur hon idag jobbar för att få stadsplanerare att förstå värdet av biologisk mångfald. Dessutom får vi veta hur växten jatropha kan användas till bränsle – utan att konkurrera med matproduktion. 

Intervjun spelades in den 29 september på Tranholmen utanför Stockholm.

 Baghe Eram i Shiraz är en av de persiska trädgårdar som du får höra om i programmet. Foto: Viveca Mellegård.
Rosor och väldoft är viktiga inslag i persiska trädgårdar. 
I programmet berättar Viveca om växter som är vanliga i persiska trädgårdar. 

18 sep. 2020

Avsnitt 93: Abdulhakim Alzoubi



På sitt över 50 hektar stora jordbruk i Syrien odlade de vete, kikärtor, linser och oliver. Men så kom kriget. Här berättar Abdulhakim Alzoubi hur han och hans föräldrar och syskon blev tvungna att lämna jorden som släkten brukat i generationer, men också hur de i sitt nya hemland Sverige tagit sig an igenvuxen åkermark och på bara ett par år byggt upp ett nytt jordbruk – Alzoubi Farm i Olofstorp utanför Göteborg. Hör hur de skapat en Krav-certifierad småskalig grönsaksodling på platsen som legat i träda i ett halvt sekel, hur odlingen rymmer allt från kål till melon, och hur de säljer sin skörd genom rekoringar, ekobutiker och självplock på gården. Hör också om minnena från olivskörden i Syrien, hur även Hakim och hans familj höll på att drunkna på flyktvägen som kostat tiotusentals människor livet, och om planen på att utöka odlingen och anställa människor som har svårt att få jobb i Sverige. 

Intervjun är inspelad den 28 augusti på Alzoubi Farm i Olofstorp.

Familjen Alzoubis arrenderar sin mark av Göteborgs kommun. När de först kom till platsen var den helt täckt av sly.

Minizucchini av sorten Habibi är en av paradgrödorna på Alzoubi Farm. I början var de svårsålda, men efter att ha smakat väljer många kunder dem framför de större varianterna av squash.

På Alzoubi Farm finns också tre stora tunnelväxthus där de bland annat odlar gurka, tomater och aubergine.

12 juni 2020

Avsnitt 92: Ellen Rönnblad



Hon längtade efter ett liv på landet, och flyttade till västgötska Uddebo – en sovande avfolkningsbygd där hus stod tomma efter att textilindustrin lagts ned. Idag, sex år senare, har hon varit med och återuppväckt orten genom att starta både gemensamhetsodling och ett kommersiellt mikrojordbruk, och här berättar Ellen Rönnblad hur hon och hennes partner Johannes förser boende i trakten med grönsaker odlade med ekologiska metoder. Hör hur deras lilla jordbruk kontrasterar mot den intilliggande vallåkern, hur odlandet idag blivit ett nio till fem-jobb, och hur de säljer sin skörd genom grönsaksprenumerationer, gårdsbutik och rekoringar. Hör också om den positiva corona-effekt de märkt på försäljningen, hur antalet småbruk i Sverige blivit väldigt många fler på bara några år, och vad mer än odling som fått Uddbo att blomstra.

Intervjun spelades in den 29 maj, hemma hos Ellen och Johannes i Uddebo.

Mitt i Uddebo finns stora åkrar, och Ellen och Johannes hyr en liten bit av dem till sin odling. Strax ovanför ligger det före detta väveriet, som nu fått nytt innehåll - bland annat ett tempeh-kök och ateljeér. 
Hemma på tomten - en kilometer från odlingen - har Ellen och Johannes ett litet växthus där de driver upp mycket plantor. Ellen föredrar att sätta ut färdiga plantor framför att direktså på friland. 
Ett 40-tal grödor odlas av Småbruket i Uddebo under en säsong - i den 200 kvadrat stora odlingstunneln bland annat ärtor, tomater och gurka. 

22 maj 2020

Avsnitt 91: Viktor Säfve



Hur vi behandlar skogen är, liksom hur vi producerar vår mat, avgörande för om vi kommer att lyckas bromsa såväl klimatförändringarna som utrotningen av arter. Med det i ständig åtanke bygger Viktor och Elin Säfve upp en tre hektar stor skogsträdgård i södra Närke, och här berättar Viktor hur de genom hänsynsfull samverkan med ekosystemen odlar ekologisk mat både till den egna familjen och för försäljning. Hör hur de restaurerat granplantager till mångfacetterade lundar med hundratals olika sorters perenna träd och växter, hur de lär av skogen när de utformar sina odlingar, och att många växter kan gå att odla trots att odlingszonen inte tillåter enligt skolboken. Hör också varför de valt bort boskapsdjur i sitt livsmedelssystem, hur de gör för att vara helt självförsörjande på näring till odlingarna, och hur flera olika grenar är nyckeln för att kunna leva på gården. Dessutom får du en massa spännande tips på perenna ätliga växter.

Intervjun spelades in den 3 maj, på länk mellan Göteborg och Åfallet.

När Viktor och Elin köpte marken bestod den till stora delar av granplantager. I programmet berättar Viktor hur de börjat bygga upp ett flertal lundar som mer ska likna naturlig skog. 
Växthuset hyser också en skogträdgårdslund och i programmet hör du hur de, utan aktiv värmekälla, lyckas hålla temperaturen där så hög att alltifrån citrus till russinträd kan frodas. 
Virket till bland annat gärdsgårdar och växthus kommer från den egna gården, men Viktor och Elin är noga med att aldrig ta ut mer från skogen än vad ekosystemen klarar. 

1 maj 2020

Avsnitt 90: Joakim Seiler



Som ung var han fast besluten att aldrig göra trädgård till sitt yrke – han ville inte riskera att förstöra sitt stora odlingsintresse genom arbetslivets press och krav på effektivitet. Men en tidningsartikel förde honom till restaureringen av trädgårdarna på 1700-talsslottet Gunnebo, och han upptäckte att man som trädgårdsmästare ibland också kan vara en motkraft till rationalitet och kamp mot klockan. Idag har Joakim Seiler jobbat med odling och trädgård i nästan ett kvarts sekel – sedan 2004 som chefsträdgårdsmästare på just Gunnebo slott – och här tar han oss med till slottsträdgårdarna som inte bara återskapats efter 1700-talets ritningar, utan i mångt och mycket också sköts med den tidens redskap och metoder – ett ämne som Joakim också skrivit en avhandling om. Hör om köksträdgårdarna där man idag odlar till restaurangen och som på 1700-talet försåg herrskapet med allt från krusbär till ananas, om lustträdgården där allt levande formas till geometri och arkitektur, och om den engelska parken där målet tvärs om är att efterlikna naturen. Hör också varför man istället för att kämpa mot mossa och maskrosor borde kämpa mot föreställningar om hur en trädgård ska se ut, hur vi med hjälp av lien kan omvandla gräsmattor från gröna öknar till oaser med stor biologisk mångfald, och hur redskap som glömts kvar i dåtiden i vissa fall är bättre att ta med sig in i framtiden än somliga som slentrianmässigt används idag. Sist men inte minst får du veta vad du ska tänka för tankar när du får syn på ett eremitage.

Intervjun är inspelad den 17 april, på Gunnebo slott i Mölndal utanför Göteborg.

Gunnebo slott och trädgårdar, som stod klart 1976, ritades av Göteborgs dåvarande stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg som sommarställe (!) till ett förmöget herrskap. De anställda jobbade troligen med trädgårdarna året om.
I programmet hör du om de många olika sorters växter som fanns i orangeriet på 1700-talet. Vissa självklara, andra - utifrån dagens perspektiv - mer otippade. 
Vissa av gräsmattorna på Gunnebo slås med lie. Det tar inte nödvändigtvis mer tid i anspråk än att klippa, och med rätt teknik och vass egg är det inte så svårt som man kanske kan tro. Dessutom ger det betydligt större biologisk mångfald. 

10 apr. 2020

Avsnitt 89: Maria Svennbeck



Efter 20 år i modebranschen tog hennes miljöengagemang överhanden och hon ville inte längre vara del av ett system som bygger på att få människor att ständigt köpa nya kläder. Under en permakulturkurs fick hon sedan sitt halleluja moment, och här berättar Maria Svennbeck, en av Sveriges få diplomerade permakulturlärare, hur hon idag driver en småskalig ekologisk snittblomsodling, designar gröna miljöer, samt arbetar med stadsodlingar för att visa att mer mat behöver odlas där vi bor. Hör hur hon fick inblick i livet som lantbrukare när hon under uppväxten skickades som sommarbarn till Småland, om insikterna det gav att försöka bli självhushållande på en gård i Uppland, och hur hon odlade orkidéer på väggarna i badrummet när hon bodde på Bali. Hör också hur vetskapen om den konventionella snittblomsindustrins smutsiga baksida fick Maria att själv börja odla blommor för försäljning, vilka sorter hon tycker lämpar sig för småskalig snittblomsodling, och hur täckning, kompost och gröngödsling får hennes växter att blomstra. Dessutom får du veta varför hon bryter mot instruktionerna på fröpåsen så att plantorna blir långa och gängliga.

Intervjun spelades in den 11 februari hos kontorskollektivet Konstjord i Stockholm.

Med sin ekologiska blomsterodling gör Maria uppror mot den konventionella snittblomsindustrin som skadar både miljön och odlarnas hälsa. Hon hoppas få fler att förstå vikten av att välja närodlade ekologiska blommor i säsong.
Foto: Maria Svennbeck
Maria arbetar också som florist och gör växtkonst för att smycka såväl rum som människor. Hon betonar vikten av att inte bara använda ekologiska blommor utan att också skippa miljöskadliga produkter som oasis. 
Att ta vara på resurserna i ens närhet är en viktig del av permakulur, och något som Maria tillämpar i sitt odlande. 

20 mars 2020

Avsnitt 88: Anna Emmelin



I Sverige använder vi i genomsnitt 4000 kvadratmeter åkermark per person för vår matproduktion, vilket är dubbelt så mycket som vi skulle ha om all världens jordbruksmark delades rättvist på jordens befolkning. Detta ojämlika faktum vill man vara med och lösa i Experiment 2000 m2 på Rosendals trädgård, och här berättar Anna Emmelin, expert på hållbarhetskommunikation på Albaeco, hur de utifrån forskning om regenerativt jordbruk illustrerar hur vi kan odla hälsosam mat på ett hållbart sätt – utan att använda yta på andras bekostnad. Hör hur de i sin 2000 kvadratmeter stora modellodling genom väl uttänkta växtföljder – och utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel – odlar mat med målet att det ska räcka till en person året om, hur viktigt det är att skapa lokala kretslopp och stoppa näringsläckaget till bland annat Östersjön, och att en omfattande omställning av såväl jordbruk som matvanor är nyckeln till en hållbar framtid. Hör också hur Anna nu tar med forskningen från sitt tidigare arbete på Stockholm Resilience Centre ut i praktiken, om hennes besatthet av traditionella persiska trädgårdar, och att vetskapen om att det finns gränser för vad planeten tål, också är en möjlighet att få utlopp för sin kreativitet.

Intervjun spelades in den 12 februari i ett av växthusen på Rosendals trädgård.

”Take care of your square”. Rosendals 2000 m2 är en miniatyr av hur ett hållbart odlingslandskap skulle kunna se ut i deras region. De vill nu uppmana oss alla att tänka på hur vi kan ta hand om – och hålla oss inom – våra 2000 kvadrat.
Experimentet är ett nära samarbete mellan forskare, trädgårdsmästare och kockar. Ambitionen är inte bara att maten ska räcka, utan också att så många som möjligt ska tycka att den smakar gott.
Förutom att minska klimatavtrycken med 85 procent jämfört med dagens jordbruk, ska odlingssystemet man använder i 2000 m2 gynna biologiskt mångfald och minska näringsläckaget till Östersjön.