13 sep. 2019

Avsnitt 85: Liselotte Abel



När hon som barn såg hur de vuxna slängde skräp i havet knöt hon handen i fickan. För henne var naturen en kär vän som alltid fanns där när hon behövde tröst och lyssnade när hon inte kände sig hörd. Den har fortsatt att vara hennes trygga famn genom livet, och här berättar Liselotte Abel, idag psykoterapeut, hur den egna erfarenheten av naturens läkande kraft fick henne att, tillsammans med sin man, bygga upp Sörby Retreatcenter – en kursgård med odlingar och terapiträdgård där hon bland annat hjälper människor med utmattningssyndrom att återhämta sig genom grön rehab. Hör hur trädgården är utformad för att fungera i olika stadier av kris, om odlingarna som förser deras Krav-märkta kök med grönsaker, och hur de knutit kretslopp och minimerat anläggningens beroende av fossil energi. Hör också hur Liselottes knutna näve i fickan så småningom blev till mer aktivt engagemang för miljön, hur man som aktivist kan använda sig av Non Violent Communication, och hur svårt – men livsviktigt – det är att få återhämtning i ett samhälle som hela tiden driver på för att vi ska jobba och konsumera snabbare och mer. 

Intervjun är inspelad den 31 juli på Sörby Retreatcenter utanför Falkenberg.

Ett böljande landskap med mycket historia och byggnader som inte var sönderrenoverade. Det var bland annat det som fick Liselotte och hennes man att slå sig ner på platsen för 26 år sedan.

I växthuset trivs inte bara persikoträd och druvor utan också människor, och det används ofta för yoga och umgänge. På gården finns även ett tunnelväxthus som är mer avsett för produktion.

I terapiträdgården finns både designade delar och mer vilda, naturliga områden, liksom platser för både avskildhet och social samvaro. Allt för att passa olika sinnestillstånd och behov.

16 aug. 2019

Avsnitt 84: Rebecca Malmsköld



Det började i tonåren, under ett besök på Norrvikens trädgårdar. Där och då slogs hon med full kraft av hur trädgårdskonst kan vara ett sätt att förverkliga drömmar, och besöket blev fröet till att hon utbildade sig inom trädgård och träffade sin lika trädgårdsälskande man Staffan. Idag lever de två trädgårdsmästarna i sin egen sagovärld, känd från deras Instagramkonto och boken En trädgård med utsikt, och här berättar Rebecca Malmsköld hur de gått till väga när de skapat den terrasserade trädgården med många olika rum i en sluttning utanför Varberg i Halland. En trädgård som till och med blivit bättre i verkligheten än vad hon kunde föreställa sig i drömmen. Hör hur de till synes omöjliga höjdskillnaderna blev till möjligheter, hur de byggt upp rummen utifrån funktion och teman, och hur de använder sig av kontraster. Hör också om nya boken Arts and crafts för din trädgård, hur rörelsens idéer går igen i både deras trädgård och syn på livet, och att William Morris inte borde reduceras till enbart tapeter. Sist men inte minst berättar Rebecca om sin snittblomsodling och hur den gör det möjligt att skapa buketter utan att stödja den miljö- och människoskadliga blomsterindustrin.

Intervjun spelades in den 22 juli, i En trädgård med utsikt.

Växthuset som Rebecca och Staffan byggt har formats efter tomten – det utgör en pendang till huset och fångar upp trädgården mot åkern.
Den jättelika buxbomen och körsbärsträdet fanns på tomten och fick sätta stilen i ett par av trädgårdsrummen.
Kryddträdgården speglar Rebeccas och Staffans kärlek till Italien. I programmet berättar Rebecca hur man kan skapa medelhavskänsla med växter som faktiskt trivs bra i nordiskt klimat.
Fler bilder från Rebeccas och Staffans trädgård hittar du på Odlarnas Facebooksida.

14 juni 2019

Avsnitt 83: Peter Albrecht



När han bestämde sig för att flytta till landet och börja veganodla för husbehov fick han höra att det aldrig skulle gå. Nu har han odlat mat utan vare sig djur- eller konstgödsel i nio år, och här berättar humanekologen och trädgårdsmästaren Peter Albrecht både om veganodling i allmänhet, och hur han och familjen själva odlar utifrån anti-speciesism på sin gård i skånska byn Vånga. Hör hur alla ingredienser till odlingen kommer från närområdet, om bevattningssystemet där guldvatten blandas automatiskt, och om att odla alltifrån bambu och kastanjer till många olika sorters bönor och nötter. Hör också om strävan att alltid gynna mångfald och alla arters rätt till en plats, att permakultursystem kan bli minst lika effektiva utan boskapsdjur, och hur certifieringarna för veganodling ställer krav på att bygga jorden. Dessutom hamnar vi som ofta i avloppsfrågan och nödvändigheten i att sluta vårt brutna kretslopp.

Intervjun är inspelad den 7 maj hemma hos Peter i Vånga i nordöstra Skåne.

Byn Vånga har en lång tradition av fruktodling, och på tomten finns en gammal äppellund där Peter också börjat plantera in nya träd.
Ätliga perenner är ett viktigt inslag i trädgården. Här finns bland annat flera sorters bambu.
I växthuset som Peter byggt intill husets södervägg är det frostfritt nästan hela året.

31 maj 2019

Avsnitt 82: Fahyma Alnablsi



I barndomens jasmindoftande Damaskus plockade hon gröna plommon i fruktlundarna och målade läpparna kopparfärgade med färska valnötter. Och på familjens gård utanför stan skördades alltifrån oliver till potatis. Här berättar Fahyma Alnablsi om den glädjefyllda känsla för odling och växter som hon bär med sig från uppväxten i Syrien, liksom hur hon idag återigen upplever odlingens positiva inverkan tillsammans med deltagarna på språkkaféet som hon driver på Tensta Konsthall i Stockholm. Hör vilken stor roll språkkaféets odlingslott spelar för såväl språkinlärning som människors välbefinnande, hur odlingen och gemenskapen får Fahyma att känna sig 38 år yngre, och hur hon försöker odla de grödor hon saknar i butiker i Sverige. Hör också hur pilligt det är att skörda linser och kikärtor, om att jobba extra och laga mat på nätterna för att kunna hjälpa familj i hemlandet, och hur Fahymas fina minnen från uppväxten idag också väcker stor sorg över människor och platser som hon förlorat under kriget i Syrien. Dessutom får du veta hur maskrosen, som i Syrien inte bekämpas utan odlas, kan bli till en god maträtt.

Intervjun spelades in den 20 maj, i Tensta i Stockholm.

Tensta fritidsträdgårdar, där språkcaféets odlingslott ligger, är ett av flera koloniområden på Järvafältet i Stockholm.
Fahyma har ett stort förråd av egeninsamlade fröer. 
I programmet får du höra om löktävlingen som pågår mellan ett par av deltagarna på språkkaféet. 

17 maj 2019

Avsnitt 81: Karoline Jönsson



När hon som 23-åring stod utan bostad flyttade hon tillfälligt tillbaka till byn där hon växte upp, till ett tomt hus invid familjens stall. Väl tillbaka blommade hennes kärlek till såväl vildvuxet som odling ut ordentligt, och den tillfälliga lösningen har nu blivit till åtta år. Här berättar Karoline Jönsson – bloggare, fotograf och kokboksförfattare som många känner från Insta-kontona Det gröna skafferiet och Självhushållningsprojektet – hur återvändandet till hembyn ledde till att flera pusselbitar föll på plats, och hur hon och sambon idag odlar och samlar en stor del av sin mat på egen hand. Hör hur odling kan ge minskat behov av konsumtion och minskad konsumtion mer tid till odling, hur mycket som finns att hämta gratis i naturens skafferi, och hur andras överskott kan hjälpa en att bli självförsörjande på frukt, bär och nötter. Hör också hur hennes miljö- och självhushållningstänk går igen i fler saker än maten, hur ett gammalt träd och mormoderns kunskaper hjälper Karoline att få finfin krukjord, och om lagring av olika grödor. Dessutom får du veta vad som i smaken kan liknas vid en nordisk passionsfrukt och får Karoline att bege sig till brofästet i Malmö.

Intervjun spelades in den 6 maj, hemma hos Karoline i Skurup i Skåne.

Karoline har återuppväckt gården som är en perfekt plats för både självhushållning och för arbetet som receptkreatör, fotograf och kokboksförfattare.Växthuset som hon byggt av återbrukat material rymmer både persika och fikon. 
Buxbomshäckarna fanns när Karoline flyttade till gården, och passar bra in i hennes vision om en allmogeträdgård.
För Karoline är det självklart att det är odlingarna som ska vara inhägnade och inte hönsen.

3 maj 2019

Avsnitt 80: Johanna Björklund



När hon utbildade sig till agronom såg hon inte alls sin framtid på universitetet – hon ville jobba praktiskt för ett mer hållbart samhälle. Men väl där i praktiken – som bonde på en demonstrationsgård för mjölkproduktion – kände hon att hon saknade vetenskapliga belägg för vad som egentligen är ett hållbart jordbruk, och hon återvände till universitetet för att själv forska efter svar. Idag är Johanna Björklund docent i miljövetenskap vid Örebro Universitet och en av Sveriges ledande forskare på hållbar livsmedelsproduktion. I Odlarna berättar hon en del av vad hon kommit fram till genom sin mångåriga forskning om mat och miljö, liksom om sin egen gård i Närke där hon både odlar för husbehov och har en skogsträdgård som ingått i hennes studier om agroforestry. Hör bland annat om de stora systemfel som måste lösas för att matförsörjningen ska bli hållbar, att en omställning av jordbruket också kräver förändrade matvanor, och att lantbruk utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel behöver vara grunden, men att även det ekologiska har en bra bit kvar till att bli hållbart. Hör också hur det kom sig att en alm och en ask fick Johanna att bosätta sig på sin gård, hur sallad kan få en helt ny innebörd när man blir med skogsträdgård, och att den som gillar bacon lika gärna kan äta mjölbaggar. Dessutom betonar Johanna att utrotningen av arter är ett lika stort hot som klimatförändringar, och att jorden behöver brukas på ett sätt som både binder kol och värnar biologisk mångfald.

Intervjun spelades in i Göteborg den 18 april.

Rosenkvitten är en av alla perenna växter som Johanna har i sin skogsträdgård. Hon brukar riva frukterna och frysa in för att sedan använda som citron.
Trädgårdsmållan är en favorit, både för Johanna och hennes höns.
"Fåren är mina tanter" säger Johanna. Om hon är stressad brukar hon krama på dem för att bli lugn. De hjälper henne också att hålla landskapet öppet.

19 apr. 2019

Avsnitt 79: Lisbeth Flising



Ett av Sveriges äldsta rhododendronträd, men i övrigt fanns inga växter att tala om på tomten när hon och hennes familj kom dit i början av 80-talet. Idag har rhododendronträdet sällskap av alltifrån järnört och klibbsalvia till tulpan- och näsduksträd, och här berättar Svenska örtasällskapets ordförande Lisbeth Flising hur hon skapat en trädgård med flera rum och en stor mångfald av växter, liksom om olika örters kulturhistoria och användningsområden. Hör bland annat vad du ska odla om du inte lyckas med dill, vad du kan plocka för att få lindring vid till exempel förkylning, och vilka växter som hindrar häxor och ormar från att komma in i huset. Hör också om växter som ger färg tidigt på våren, om de olika teman som Lisbeth har i sitt örtahjul, och hur hon anpassar trädgården till växterna istället för tvärt om. Dessutom får du veta vad du ska odla om du vill göra egna marshmallows.

Intervjun spelades in hemma hos Lisbeth i Lerum den 26 mars.

Vad är egentligen en ört? Lisbeth redogör för olika definitioner.
Medlemmarna i Svenska örtasällskapet kan byta fröer med varandra via post, och varje år packar Lisbeth omkring 1500 fröpåsar som skickas ut till medlemmar.
I programmet får du veta hur kardvädden har används i textilindustrin.